Amtjärnsberget

Amtjärnsbrottets geologi

Amtjärnsbrottet är ett nedlagt kalkstensbrott som bildades som kommunalt naturreservat år 2002.

 

För 500-400 miljoner år sedan, under de geologiska tidsperioderna ordovicium och silur låg Sverige vid tropiska breddgrader och täcktes av ett grunt och varmt hav. I det varma havet frodades livsformer som alger, koraller, kräftdjur, bläckfiskar, sjöliljor och armfotingar. Många av dessa organismer hade skal och skelett av kalk. När de dog bäddades de in i avlagringar av grus, sand, lera och kalkslam. Med tiden hårdnade de till sedimentära bergarter som kalksten, sandsten och skiffer. Några av dessa förstenade djur och växter kan du se i Amtjänsbrottet.

 

Går man nära bergväggen ser man att den innehåller en mycket stor mängd fossil i form av långsmala, rörliknande stjälkstycken av sjöliljor som var ett slags djur.

 

Meteoritnedslaget

För 377 miljoner år sedan slog en meteorit ned i det som nu är Siljansområdet och resulterade i dramatiska verkningar i berggrunden. Men tack vare meteoritnedslaget blev en del av de sedimentära bergarterna bevarade från erosion i sänkor. I Amtjärnsbrottet kan du tydligt se de lodrätt stående berglagren.

 

Kalkbrytning i Amtjärnsberget

Före sekelskiftet 1800/1900 bröt traktens bönder kalk i Amtjärnsberget. Kalken brändes i intilliggande kalkugnar. Bönderna sålde kalken och fick därmed en extrainkomst till jordbruket. Rester av ugnarna finns att beskåda öster om brottet. 1929 påbörjade Kullsbergs Kalkbruk industriell brytning här och järnväg drogs in i brottet. Brytning pågick till 1948 då brottet var tömt på brytvärd kalksten. Då inleddes brytning i kalkbrottet Draggängarna, nuvarande Dalhalla.