Pensionärshusen år 1975
Året är 1975 och människorna lever i ett tryggt välfärdssamhälle där varje människa tas om hand av samhället från vaggan till graven. Det byggs pensionärslägenheter, ålderdomshem, daghem, fritidshem och andra välfärdsinstitutioner. Den offentliga sektorn växer allt mer.
I de här moderna lägenheterna i Myrviken i Jämtland bor många pensionärer. Husen ligger bekvämt i anslutning till ålderdomshemmet Dalsätra där det finns samlingslokal och möjlighet att få städhjälp och färdiglagad mat vid behov. Det är gångavstånd till distriktssköterska, läkare, tandläkare och post. Titta in i lägenhet nr 2 där den tidigare bonden Albert Söderberg och hans fru Thea försöker anpassa sig till den nya bekväma men mer sysslolösa tillvaron. I lägenhet nr 3 bor den nyhetsälskande änkan Beda Larsson, som fyller sin tid med resor, teater och läsning. Ibland får de äldre hjälp av en hemsamarit.
Livet som pensionär är tryggt i 1970-talet. Genom ökad pension och särskilda äldreboenden kan man klara sig själv och får tillgång till lyx som elektricitet, rinnande vatten och egen tid utan måsten. Men allt har två sidor och många saknar gården med dess hemvana sysslor och tiden då alla generationer levde tillsammans.
TV:n har också fört in den stora världen i pensionärernas liv och ger både underhållning och oro. Hur ska det gå med den nya generationer som konsumerar och lånar? Och hur ska det bli med avfolkning av glesbygden, oljekris och miljöproblem?