Arbetarbostaden - byggnadernas historia

Bryggstuga och gårdshus

Denna bakgård bakom den mer fashionabla ljusmålade butiksbyggnaden J P Gulle ska visa hur förhållandena i Östersund kunde te sig för arbetarfamiljer i Östersund i slutet av 1800-talet. I den växande staden var det ständigt brist på husrum och man fick tränga ihop sig på liten yta. Byggnaderna har hämtats från olika delar av staden och de historier om familjerna som bor här hör inte samman med husen.

Bryggstugan, vars långsida vetter mot gränden, ska enlig uppgift ursprungligen ha stått ute vid Trivialskolan på Frösön. Senare hade det flyttats till Östersund i kvarteret Auditören 1, Brogränd 2-4. Till Jamtli kom huset i samband med byggandet av den nuvarande Frösöbron då huset hotades med rivning. Föreningen Gamla Östersund ägde det en tid men skänkte det vidare till Jamtli i början av 1970-talet.

Uttrycket bryggstuga är i Jämtland och Härjedalen ett vitt begrepp. Troligen kommer ordet från att man hållit på med brygd i denna typ av byggnader, men senare har ordet kommit att beteckna det hus där man bakat, framförallt tunnbröd. Bryggstugor har även kunnat användas som sommarbostad och undantagsstuga. Idag fungerar inte bryggstugan som en ekonomibyggnad, utan får gestalta trångboddheten bland Östersunds arbetare år 1895.  

Uthuslängan mitt emot den byggnad som nu rymmer den moderna samlingslokalen Lignellsalen. Denna byggnad är flyttad från kvarteret Psalmboken 1, före detta Hamngatan 18/Rådhusgatan 27, där Länsbiblioteket ligger idag. Uthuslängan byggdes1877 som ekonomibyggnad till den stadsgård som kallades ”Daléns”. Huset är en gåva från Östersunds stad. På Jamtli har byggnaden fått bli ett av de uthus som rymdes på stadens bakgårdar år 1895. 

Den röda längan mitt emot handelsbodens baksida är en uppbyggd kuliss som ska gestalta bakgårdens dass och vedbod år 1895.