Amtjärnsberget

I samband med att Kullsbergs Kalkbruk grundades år 1898, byggdes en smalspårig järnväg, en så kallad Decauvillebana, för transport av bränd kalk med häst och vagnar. Kalken transporterades från Kullsberg till Åkernäs lastplats vid Siljan, en sträcka på ungefär 5 kilometer. Vid Åkernäs lastades kalken om och transporterades vidare ut till kunder med Gävle-Dala järnväg.

 

Efter att rälsen breddats från 500 mm till 600 mm sköttes kalktransporterna från 1923 med ånglok. Varje tågset kunde ha upp till 50 vagnar som rymde 1 kubikmeter bränd kalk. Varje dag lämnade två till tre tågset Kullsberg.

 

I Sandarna, ungefär där parkeringen till Amtjärnsbergets Naturreservat är, fanns en grind som måste öppnas och stängas för att hindra lösgående boskap att förirra sig in på järnvägen. På grund av järnvägens lutning ned mot Åkernäs fanns arbetare med på vagnarna för att hjälpa till med inbromsning av tåget.

 

I början av 1950-talet lades järnvägen ned och kalktransporterna sköttes därefter med bil.