DEN SVENSKA ADELNS HISTORIA

Den svenska adelns tillkomst räknas från 1280. Detta år utfärdades Alsnö stadga som för första gången reglerade det så kallade frälsets privilegier. Frälseman var den som gjorde rusttjänst för kungen och han blev därmed fri (frälst) från att betala skatt. Detta är grunden för det som senare kom att kallas adelskap. Adeln hade ett stort inflytande i Sverige fram till 1866 då en tvåkammarriksdag ersatte den tidigare ståndsriksdagen. 1600-talets stormaktstid och 1700-talets frihetstid var adelns politiska glansperiod.
Vid Erik XIV:s kröning 1561 utsågs grevar och friherrar för första gången i Sverige. Därmed indelades adeln i tre klasser. Vid Johan III:s kröning 1569 utfärdades adelsprivilegier. Enligt dessa är adlig den som är född inom adlig ätt eller som har tilldelats adelsbrev av kungen.

Kung Gustav II Adolfs riddarhusordning från 1626 innebar en strukturering av adeln inom den nytillkomna institutionen Riddarhuset. Adeln skulle, som första ståndet under monarken, vara en del av fyrståndsriksdagen bestående av adel, präster, borgare och bönder.

Vid sina enskilda riksdagssammanträden på Riddarhuset skulle adeln ledas av lantmarskalken. Denne blev under de följande 240 åren en synnerligen mäktig person i det svenska politiska livet.

År 1719 övergick den politiska makten, som tidigare legat hos högadeln till lågadeln, vilka var i stor majoritet på Riddarhuset.

Kung Gustav III:s oblodiga revolution 1772 ledde till att den politiska makten återgick till kungen.

Efter 1809 års revolution återfick adeln en del av den makt den förlorat genom Gustav III:s politik.

1865 antogs den nya riksdagsordningen med två kamrar av alla fyra stånden. Härmed upphörde adeln som stånd att spela någon politisk roll.

Regentens möjligheter att adla togs bort 1975. Sedan 2003 är Riddarhuset en privaträttslig korporation. Riddarhuset styrs idag av ett adelsmöte som sammanträder vart tredje år. Den operativa verksamheten leds av en direktion med ett kansli som leds av en tjänsteman med titeln riddarhussekreterare.