Birka

I mitten av 700-talet anlade kungen på Adelsö Birka för att utvidga och kontrollera handeln i regionen. Kungsgården låg på Adelsö, tvärs över sundet i väster. Kungen höll ordning i staden och skyddade den från att härjas och plundras.

Under sin blomstringstid hade Birka omkring 700-1000 invånare. Hit sökte sig köpmän med dyrbara handelsvaror från när och fjärran. I arbetskvarteren fanns många slags hantverkare: kammakare, bronsgjutare, pärlmakare, väverskor och andra. De bodde i enkla hus, ordnade i rader upp från bryggorna vid vattnet

År 830 kom den unge benediktiner-munken Ansgar till Birka. Han hade sänts ut av kejsaren Ludvig den fromme för att förkunna det kristna evangeliet för de hedniska folken i norr.

Under ett och ett halvt år predikade Ansgar i Birka och flera av stadens invånare lät döpa sig. Men Birka blev aldrig ett kristet samhälle.

Här levde hedningar och kristna sida vid sida fram till slutet av 900-talet. Då övertog Sigtuna Birkas roll och vikingastaden på Björkö övergavs