Mångkultur

Mångkultur

Under äldre tider i Jämtlands län levde de flesta som bönder i en ganska isolerad tillvaro. Att komma i kontakt med främlingar och främmande kulturer var förhållandevis ovanligt. 

Den främmande kultur som bondbefolkningen hade närmast till hands var förstås samerna som man mötte mellan varven då de flyttade ned till skogslandet med sina renar eller bjöd ut sina varor på marknaderna. Ibland kunde samer också lämna renskötseln och slå sig ned som stadigboende sockenlappar. Ofta hade dock sådana samer dåligt anseende och fick ta de arbeten som ingen annan ville ha.

Med dåtidens hästburna transportmöjligheter och ökänt dåliga vägar var längre resandet mödosamt och svårt. Skulle man resa långt så gjordes det helst på vintern då is och snö underlättade. Många handelsresor till marknader företogs på så sätt av bönderna och här var jämtarna och härjedalingarna faktiskt ovanligt kända med långa s k forbonderesor både till Norge och nedåt Mälardalen. 

I övrigt var det mest de rika som hade möjlighet att resa men inte heller för dem var resandet lätt till sådana isolerade trakter som Jämtland och Härjedalen. De flesta som reste var ämbetsmän, officerare eller präster.

För vanligt folk gjorde myndigheterna sitt bästa för att se till att de stannade i sin tjänst och inte blev fruktade lösdrivare. Tjänstehjonstadgan, lösdriverilagen och bestämmelser om passtvång även för inrikes resor hjälpte till att stävja sådant. I svåra tider hände det förstås ändå att folk gav sig av och inte minst Norge kunde bli en närbelägen tillflyktsort då nödår eller krig gjorde tillvaron för svår hemmavid. Ibland kom norrmän eller folk från närliggande län hit av samma skäl och några få blev också kvar.

Vid krigstid ökade förstås resandet allmänt och soldaterna och de som följde med dem kunde få se delar av världen som för andra var helt obekanta - om de kom hem igen, vilket var långt i från säkert. Främmande soldater kunde också dyka upp i trakten. Ibland blev kontakterna mer långvariga då krigsfångar beslöt sig för att stanna kvar efter krigets slut.

Så även om det gamla bondesamhället var ganska isolerat så finns det spår av kulturmöten i Jämtlands län. Här berättar vi om en handfull sådana möten.

605. Forbönder på långfärd

606. Sockenlappar

607. Militärer på genommarsch

608. Ryska krigsfångar som blir kvar

609. En tysk på resa - Ernst Movitz Arndt

610. Svedjefinnar

611. Norska nybyggare

611. Barnhusbarn från Stockholm