Det finns en lång tradition av offentlig konst i Sverige och SL var tidigt ute med satsningen på konst i tunnelbanan och så småningom även på andra platser i trafiken.
Redan 1933 gick två spårvägslinjer i tunnel mellan Slussen och Skanstull. Den första ”riktiga” tunnelbanelinjen – mellan Slussen och Hökarängen, öppnades 1950 och sju år senare kom den första konsten på plats.Konsten gör att stationerna upplevs som vackrare och tryggare och den bidrar till att göra resan till något mer än bara en transport mellan två platser.
Men konsten är också viktig för att ge varje station en egen identitet, och därigenom göra det lättare att orientera sig i trafiken. Vi tror också att konsten bidrar till minskad skadegörelse och vandalisering.I framtiden hoppas vi att så många som möjligt av SL:s miljöer kommer att ha konst. Äldre stationer kompletteras med konst men det planeras även för nya stationer.
I 1950-talets Stockholm var det framför allt konstnärerna Vera Nilsson och Siri Derkert som verkade för att tunnelbanan skulle förses med konst.
18 april 1955 lämnades i rask följd två motioner om konst i tunnelbanan in till Stockholms stadsfullmäktige – den första av vänsterpartiet, den andra av socialdemokraterna. Alla partier ställde sig bakom motionerna och arbetet kunde börja.
Konsten i SL-trafiken
Guidad visning
Reseplaneraren